En dikt av en för mig okänd författare. Den tillägnas min kusin Lilian som skulle fyllt 60 år i år. Hon bar den i sin väska och den hittades efter hennes tragiska bortgång.
Du är inte ensam
Mitt inne i tystnaden
kan du höra en närvaro,
en svag viskning, en ton, ett ord, ett skratt,
utan början, utan slut.
Om du lyssnar noga
kan du höra
en vänlig röst som säger
om och om igen:
Du är inte ensam.
Det finns en värld av fullhet,
en källa till stilla glädje,
en tröst för all förtvivlan,
en gemenskap över alla murar.
Du behöver inte vara rädd.
Det finns inget att förlora:
fullheten finns alltid kvar.
Närvaron har du
mitt i rummet
när det är som tystast,
tommast runt omkring dig.
Du kan känna det:
Du är inte ensam.
Du är delaktig.
Fullheten är din. Ta den!
Av död blir liv,
av svaghet blir kraft,
vilsenhet blir kunskap,
plikten kärlek.
Allt förvandlas i det tysta.
En hemlig men förnimbar närvaro
förenar allt olikt och förskingrat.
Allt är ett, och tomheten är skenbar.
Tystnaden är full av ljusa röster.
De ropar: Du är inte ensam.
Du är aldrig ensam.
Med önskan om ett Gott Nytt År 2009
då vi med samlad kraft ska vara delaktiga
i formandet av en bättre värld!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar