Änglagården, (sjukhemmet del III)

Det var naturligtvis inget vanligt sjukhem jag besökte, det var ett alldeles speciellt hem, uppbyggt av gruppen Änglahjälpen.

Och naturligt var då att kalla detta för Änglagården, himmelriket på jorden kanske?

Det var dags för mannekänguppvisning och höstmodet skulle visas av de käcka damerna och herrarna. Det var även uppdukat till en höstmeny och de besökande hade med sin del av bordets läckerheter, knytkalas var ett praktiskt sätt att finansiera det hela.

Till allas förtjusning fanns också ett gäng spelemän som hanterade instrumenten med säker hand trots sin ålder... Så dans skulle det bli, tango speciellt, det hade arrangerats en tangokurs tidigare under året så nu skulle det upp till bevis, minsann.

Jag bänkade mig i stolsraden och noterade förberedelsernas gång. Det var intressanta iakttagelser, ingen verkade särskilt gammal och trött i det här gänget. Vare sig det var rullstol eller käpp så fortskred arbetet, alla hade sin uppgift.

Servitören var på plats med brickan i högsta hugg och damerna hade bråttom att lägga servetterna tillrätta och arrangera blombuketterna. Någon som var rullstolsburen vek servetter, de som behövde rollator hade en korg påhängd lastad full med bröd och den med käpp drog en liten vagn med drickesback på. Alla kunde göra något och de som det var full fart på skötte resten.

Jag var full av beundran över vad jag såg och började småprata med den som satt intill: 'Hur kan det vara så välordnat och vem är det som har ansvaret att det inte går fel osv'.

Då fick jag höra hela historien om gänget som dragit igång verksamheten på frivillig basis, hur det utvecklats till en organisation som nu med statliga och kommunala bidrag kunde bygga och driva Änglagården på det här viset.

Kön till gården var nu lång och det hade redan börjat planeras för ytterligare en gård, alla som kände till denna gård ville naturligvis också bo så när de blev äldre.

Jag såg att Sara gläntade på en dörr och kikade ut och snart skulle det vara klart för visningen, hon hade koll på det mesta. Det verkade om om hon inte åldrats alls, jag hade föreställt mig något helt annat. Hon var ju så pass gammal ändå. (forts följer)